På fredag den 10 september (mellan 9:15 och 10:00) får delar av klassen chans att göra om den första muntliga uppgiften i svenska C. Detta ska vara med:
* En tydlig inledning och avslutning
* Ett informativt innehåll (det vill säga du informera om något utan att
värdera det och genom att förhålla dig neutral till ämnet. Se gärna
nyheter som ett gott exempel)
* Du varierar ditt röstläge
* Du pratar i 2 minuter
måndag 6 september 2010
VECKANS UTMANING!
Bli experter på medeltiden med hjälp av er lärobok och Internet och hitta historiska felaktigheter "anakronismer" i filmen "En Riddares historia". Klassens samlade uppgift är att hitta fler anakronismer än jag har skrivit nedan(fler än 20 alltså). Observera att det också finns en lista med inslag utom tävlan. Lycka till, och låt bäste person vinna!
Anakronismer:
1. Ulrich von Lichtenstein levde på 1200-talet. Filmen utspelar sig
mellan 1369 och 1376.
2. Tornerspel spelades aldrig som turnering.
3. Rustningarna är genomgående från 14- och 1500-talen eller så har de
aldrig funnits. Williams första rustning är den enda som är ”äkta”
men hans hjälm är det inte.
4. Geoffrey Chaucer var i verkligheten 30-35 år gammal och gift vid
tiden för filmens utspelande. Han var dessutom anställd av den
engelska kungen. Något spelmissbruk verkar han aldrig ha haft och
han var aldrig härold vid tornerspel.
5. En härold var en högt uppsatt person och var inte utropare och
tjänare som i filmen.
6. Jocelyn fanns inte som namn i Europa på 1300-talet, och det är
knappast ett franskt namn.
7. Jocelyn går in genom stora ingången till kyrkan – kvinnor hade en
egen ingång på sidan av kyrkan.
8. Kvinnor på 1300-talet av Jocelyns börd gick ej med blottat huvud
och ej heller så ensamma som Jocelyn gör.
9. Det var knappast smeden som gjorde en rustning.
10. Ademar får torneringsresultat vid fronten – eftersom det inte fanns
någon turnering är detta otänkbart.
11. Ademar är vid ”slaget vid Poitiers”; detta står 1356.
12. Vadslagningen är otänkbar: det är krig mellan England och Frankrike
så hela situationen, även filmen som helhet är orimlig.
13. Wat kallar en fransman för ”Quasimodo”. Detta är en romanfigur som
skapas av Viktor Hugo 1831 i romanen ”Ringaren i Notre Dame”.
14. Att Jocelyn kommer till hans tält och att de har sex är ytterst
osannolikt.
15. Soldaterna som hämtar William har hjälmar från 1500-talet.
16. Trumpetarna i filmen är genomgående skickliga – de kan spela allt
fast instrumenten saknar ventiler.
17. Hästarna har skydd från 1400-talet och framåt.
18. ”Den svarte prinsen” är den engelska kungens son och dessutom den
störste härföraren för de engelska trupperna – han skulle aldrig
kunna visa sig på en fransk tornering. Han kallas ej ”den svarte
prinsen” förrän på 1500-talet.
19. Riddare hade sporrar av guld – det har de ej i filmen.
20. ”Wait a minute” sägs det i filmen, vilket är otänkbart eftersom
klockor med minutvisare inte förekom förrän på mitten av 1600-
talet.
Saker utom tävlan:
1. Williams rastaflätor.
2. Huliganer, vågen, dansande unga flickor vid torneringen.
3. Jocelyns kläder, frisyrer och smink är genomgående felaktiga i hela
filmen.
4. Banketten har knappast något rätt: kläder, frisyrer, smink,
umgängesformerna, danserna och musiken.
5. Nikemärke på rustningen.
6. Urringningen som Jocelyn har vid torneringen är ytterst osannolik.
7. På puben i Paris har man en hammondorgel som bakgrundsmusik.
8. De har hejarramsor – se diskussion angående tornering som turnering.
9. Världsmästerskapet i London – se ovan.
10. Hela filmens soundtrack.
Saker som faktiskt är riktiga:
1. Ulrich von Lichtenstein har funnits.
2. Wat Tyler är en historisk person som dör 1381.
3. ”Gelderland” finns – det är ett landskap i södra Holland, men det
bildas inte förrän på 1600-talet. Innan dess hette det ”Geldern”.
4. Geoffrey Chaucer var en stor författare och han hämnades faktiskt
på ”Simon Stämningsmannen” och på ”Peter Avlatskrämaren”. Detta
gjorde han i historien som även berättade om riddare och
väpnare: ”Canterbury Tales”.
5. Edward ”Den svarte prinsen” har också levt i verkligheten.
6. William dubbas till riddare i det romantiska slutet – detta kunde
faktiskt ske.
7. Man räknade poäng i en tornering genom brutna lansar, men ett
tornerspel som liknar något i filmen var nog extremt sällsynt.
8. Kvinnliga smeder fanns – de var änkor precis som i filmen.
Anakronismer:
1. Ulrich von Lichtenstein levde på 1200-talet. Filmen utspelar sig
mellan 1369 och 1376.
2. Tornerspel spelades aldrig som turnering.
3. Rustningarna är genomgående från 14- och 1500-talen eller så har de
aldrig funnits. Williams första rustning är den enda som är ”äkta”
men hans hjälm är det inte.
4. Geoffrey Chaucer var i verkligheten 30-35 år gammal och gift vid
tiden för filmens utspelande. Han var dessutom anställd av den
engelska kungen. Något spelmissbruk verkar han aldrig ha haft och
han var aldrig härold vid tornerspel.
5. En härold var en högt uppsatt person och var inte utropare och
tjänare som i filmen.
6. Jocelyn fanns inte som namn i Europa på 1300-talet, och det är
knappast ett franskt namn.
7. Jocelyn går in genom stora ingången till kyrkan – kvinnor hade en
egen ingång på sidan av kyrkan.
8. Kvinnor på 1300-talet av Jocelyns börd gick ej med blottat huvud
och ej heller så ensamma som Jocelyn gör.
9. Det var knappast smeden som gjorde en rustning.
10. Ademar får torneringsresultat vid fronten – eftersom det inte fanns
någon turnering är detta otänkbart.
11. Ademar är vid ”slaget vid Poitiers”; detta står 1356.
12. Vadslagningen är otänkbar: det är krig mellan England och Frankrike
så hela situationen, även filmen som helhet är orimlig.
13. Wat kallar en fransman för ”Quasimodo”. Detta är en romanfigur som
skapas av Viktor Hugo 1831 i romanen ”Ringaren i Notre Dame”.
14. Att Jocelyn kommer till hans tält och att de har sex är ytterst
osannolikt.
15. Soldaterna som hämtar William har hjälmar från 1500-talet.
16. Trumpetarna i filmen är genomgående skickliga – de kan spela allt
fast instrumenten saknar ventiler.
17. Hästarna har skydd från 1400-talet och framåt.
18. ”Den svarte prinsen” är den engelska kungens son och dessutom den
störste härföraren för de engelska trupperna – han skulle aldrig
kunna visa sig på en fransk tornering. Han kallas ej ”den svarte
prinsen” förrän på 1500-talet.
19. Riddare hade sporrar av guld – det har de ej i filmen.
20. ”Wait a minute” sägs det i filmen, vilket är otänkbart eftersom
klockor med minutvisare inte förekom förrän på mitten av 1600-
talet.
Saker utom tävlan:
1. Williams rastaflätor.
2. Huliganer, vågen, dansande unga flickor vid torneringen.
3. Jocelyns kläder, frisyrer och smink är genomgående felaktiga i hela
filmen.
4. Banketten har knappast något rätt: kläder, frisyrer, smink,
umgängesformerna, danserna och musiken.
5. Nikemärke på rustningen.
6. Urringningen som Jocelyn har vid torneringen är ytterst osannolik.
7. På puben i Paris har man en hammondorgel som bakgrundsmusik.
8. De har hejarramsor – se diskussion angående tornering som turnering.
9. Världsmästerskapet i London – se ovan.
10. Hela filmens soundtrack.
Saker som faktiskt är riktiga:
1. Ulrich von Lichtenstein har funnits.
2. Wat Tyler är en historisk person som dör 1381.
3. ”Gelderland” finns – det är ett landskap i södra Holland, men det
bildas inte förrän på 1600-talet. Innan dess hette det ”Geldern”.
4. Geoffrey Chaucer var en stor författare och han hämnades faktiskt
på ”Simon Stämningsmannen” och på ”Peter Avlatskrämaren”. Detta
gjorde han i historien som även berättade om riddare och
väpnare: ”Canterbury Tales”.
5. Edward ”Den svarte prinsen” har också levt i verkligheten.
6. William dubbas till riddare i det romantiska slutet – detta kunde
faktiskt ske.
7. Man räknade poäng i en tornering genom brutna lansar, men ett
tornerspel som liknar något i filmen var nog extremt sällsynt.
8. Kvinnliga smeder fanns – de var änkor precis som i filmen.
UPPGIFT EFTER AVKLARAD BOKLÄSNING
När du har läst ut din valfria bok så ställs du inför tre möjligheter beträffande redovisningsform, och de är:
* välj ut ett avsnitt i boken som du gillar eller som på annat sätt har fångat din uppmärksamhet. Identifiera vilket syftet är i detta avsnitt, och diskutera det. Välj sedan ett annat syfte och skriv om avsnittet utifrån det. Diskutera sedan vilken effekten blir och jämför de båda avsnitten med varandra.
* välj ett avsnitt i boken och gör en tolkning av det (snegla gärna på Konstfacks tolkningar av "Försök till kärnfysik"). Din tolkning kan vara en film, ett skådespel, en dikt eller något dylikt. Om du väljer att göra en film eller ett skådespel kan du göra denna uppgift i grupp. I uppgiften ingår också att förklara din tolkning.
* skriv ett nytt avslutande kapitel till boken. Här får du möjlighet att skriva en skönlitterär tolkning om vad som händer med huvudpersonerna. Din tolkning ska vara rimlig och stämma överens med bokens handling i övrigt.
Oavsett vilken redovisningsform du väljer ska du tänka på din inledning och avslutning (det gäller både en muntlig och en skriftlig lösning) och omfånget; en skönlitterär text får vara högst 7 sidor dataskriven text (storlek 12, enkelt radavstånd) och minst 1 sida. Beträffande syftesdelen ska texten vara minst 2 sidor och högst 4. Om du väljer en muntlig redovisning ska den vara minst 1 minut/person och högst 2 minuter/person.
På svensklektionen den 5 oktober ska du vara beredd att diskutera din bok, och om du har valt en muntlig redovisningsform har du denna lektion till ditt förfogande (09:50-10:45). Senaste datum för skriftlig inlämning är alltså tisdagen den 5 oktober och alla texter mailas till carolina.ignell@eslov.se
* välj ut ett avsnitt i boken som du gillar eller som på annat sätt har fångat din uppmärksamhet. Identifiera vilket syftet är i detta avsnitt, och diskutera det. Välj sedan ett annat syfte och skriv om avsnittet utifrån det. Diskutera sedan vilken effekten blir och jämför de båda avsnitten med varandra.
* välj ett avsnitt i boken och gör en tolkning av det (snegla gärna på Konstfacks tolkningar av "Försök till kärnfysik"). Din tolkning kan vara en film, ett skådespel, en dikt eller något dylikt. Om du väljer att göra en film eller ett skådespel kan du göra denna uppgift i grupp. I uppgiften ingår också att förklara din tolkning.
* skriv ett nytt avslutande kapitel till boken. Här får du möjlighet att skriva en skönlitterär tolkning om vad som händer med huvudpersonerna. Din tolkning ska vara rimlig och stämma överens med bokens handling i övrigt.
Oavsett vilken redovisningsform du väljer ska du tänka på din inledning och avslutning (det gäller både en muntlig och en skriftlig lösning) och omfånget; en skönlitterär text får vara högst 7 sidor dataskriven text (storlek 12, enkelt radavstånd) och minst 1 sida. Beträffande syftesdelen ska texten vara minst 2 sidor och högst 4. Om du väljer en muntlig redovisning ska den vara minst 1 minut/person och högst 2 minuter/person.
På svensklektionen den 5 oktober ska du vara beredd att diskutera din bok, och om du har valt en muntlig redovisningsform har du denna lektion till ditt förfogande (09:50-10:45). Senaste datum för skriftlig inlämning är alltså tisdagen den 5 oktober och alla texter mailas till carolina.ignell@eslov.se
onsdag 1 september 2010
måndag 23 augusti 2010
FRÅGOR TILL ”FÖRSÖK TILL KÄRNFYSIK”
När du har läst Jonas Hassen Khemiris ”Försök till kärnfysik” (som du hittar på http://www.dn.se/dnbok/forsok-till-karnfysik-1.869461) ska du i grupper om 3 eller högst 4 diskutera frågorna nedan.
1. Diskutera novellens titel. Vad betyder den enligt dig?
2. Texten adresseras till ett ”du”. Vem är det? Vad uppnår Khemiri med detta grepp?
3. Vad inleds novellen med och vad tycker du om textens början?
4. Vad avslutas texten med och vilken effekt får det på dig som läsare?
5. Vilken bild av kärleken får du?
6. På livet?
7. Vilket är budskapet i novellen?
1. Diskutera novellens titel. Vad betyder den enligt dig?
2. Texten adresseras till ett ”du”. Vem är det? Vad uppnår Khemiri med detta grepp?
3. Vad inleds novellen med och vad tycker du om textens början?
4. Vad avslutas texten med och vilken effekt får det på dig som läsare?
5. Vilken bild av kärleken får du?
6. På livet?
7. Vilket är budskapet i novellen?
Analysuppgift till "Försök till kärnfysik"
Din uppgift är att skriva en analys av Jonas Hassen Khemiris novell "Försök till Kärnfysik". Till din hjälp får du ett diskussionsunderlag som finns nedan.
Tänk på att skriva en intresseväckande inledning, ha en tydlig struktur och en röd tråd (länka stycken till varandra och håll ihop dina tankar). Det viktigaste av allt är att du tydligt redogör för vad du tycker och motiverar dina åsikter utifrån texten (citera alltså Hassen Khemirs novell). Besvara diskussionsfrågorna som finns i bloggen i en ordning som fungerar för just din analys.
Ett nytt inslag är att du ska belysa ett tema eller en tanke med en annan text (i det utvidgade textbegreppet finns det många texter som t. ex en låt, en filmsekvens eller en text i annan genre). Beakta upphovsrätten, men infoga naturligt i den löpande texten.
För att få ett högt betyg ska du göra jämförelser, och gärna arbeta med både likheter och kontraster. Låt jämförelsen lämna det som ligger nära dig, och se den ur ett allmängiltigt eller mänskligt perspektiv. Du ska ha ett personligt förhållningssätt till texten och tydligt visa att det är dina åsikter som styr textens struktur. Språkigt sett ska du variera ditt ordval och hitta exakta uttryck.
Din texts omfång ska vara cirka två sidor text (teckenstorlek 12 och enkelt radavstånd), vilket innebär ett spann från en och en halv till två och en halv sida/or. Du ska maila texten till mig (carolina.ignell@eslov.se) måndagen den 6 september.
Tänk på att skriva en intresseväckande inledning, ha en tydlig struktur och en röd tråd (länka stycken till varandra och håll ihop dina tankar). Det viktigaste av allt är att du tydligt redogör för vad du tycker och motiverar dina åsikter utifrån texten (citera alltså Hassen Khemirs novell). Besvara diskussionsfrågorna som finns i bloggen i en ordning som fungerar för just din analys.
Ett nytt inslag är att du ska belysa ett tema eller en tanke med en annan text (i det utvidgade textbegreppet finns det många texter som t. ex en låt, en filmsekvens eller en text i annan genre). Beakta upphovsrätten, men infoga naturligt i den löpande texten.
För att få ett högt betyg ska du göra jämförelser, och gärna arbeta med både likheter och kontraster. Låt jämförelsen lämna det som ligger nära dig, och se den ur ett allmängiltigt eller mänskligt perspektiv. Du ska ha ett personligt förhållningssätt till texten och tydligt visa att det är dina åsikter som styr textens struktur. Språkigt sett ska du variera ditt ordval och hitta exakta uttryck.
Din texts omfång ska vara cirka två sidor text (teckenstorlek 12 och enkelt radavstånd), vilket innebär ett spann från en och en halv till två och en halv sida/or. Du ska maila texten till mig (carolina.ignell@eslov.se) måndagen den 6 september.
fredag 13 augusti 2010
Kursplan för Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation
Den skrockfulle kan notera att jag har lagt upp detta material fredagen den 13....
Här följer i alla fall en kursplan som är hämtad från skolverkets hemsida. Läs gärna mer på: http://www.skolverket.se/sb/d/726 som är en sida där du kan söka på önskad kurs.
Mål för Svenska C
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
ha fördjupat sina kunskaper om språket som redskap för kommunikation, tänkande, inlärning och problemlösning
ha fördjupat sina kunskaper om texter och textuppbyggnad
känna till det offentliga talandets villkor
känna till vilka presentationsformer som digitala medier kan erbjuda
kunna uttrycka sig i tal och skrift så att eleven kan göra sig gällande i sammanhang som ställer höga krav på engagemang, kunskaper, argumentationsförmåga, vederhäftighet och precision
kunna variera sitt språk med hänsyn till syfte och mottagare
kunna på egen hand läsa och analysera texter, speciellt sådana som har anknytning till elevens studieinriktning
kunna i olika källor, såväl tryckta som digitala, söka, sovra och värdera och ta ställning till material för att kunna göra sammanställningar, utredningar och argumenteringar
kunna kritiskt granska och värdera argumentation och budskap i olika medier.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänt
Eleven följer i sitt skrivande med viss hjälp skriftspråkets normer och i sin muntliga framställning de normer som gäller för det offentliga språket i tal.
Eleven resonerar om texters och andra mediers innehåll, form och budskap.
Eleven sovrar och värderar inslag i olika källor och sammanställer med handledning dessa till egna korta utredningar, rapporter och presentationer så att huvudpunkterna framgår.
Eleven omarbetar sina texter och utnyttjar andras synpunkter.
Eleven utnyttjar digital teknik för att göra enklare presentationer.
Eleven redogör för olika aspekter av språket som kommunikationsmedel och analyserar och modifierar sitt språk efter den aktuella situationen.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven anpassar sig i tal och skrift till det offentliga språkets normer.
Eleven söker på egen hand i olika källor, granskar dessa kritiskt samt utformar på egen hand utredningar, rapporter och presentationer, där eleven gör bedömningar och drar slutsatser.
Eleven ger konstruktiva kommentarer till andras texter.
Eleven utnyttjar digital teknik, till exempel multimedia, för mer avancerade presentationer.
Eleven analyserar olika språkliga sammanhang och visar förståelse för de många variationer av språket eleven möter i samhället.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven visar vid analys av talat och skrivet språk hur språket speglar samhälleliga, kulturella och individuella skillnader.
Eleven granskar och värderar kommunikation av olika slag utifrån teoretiska kunskaper inom området, drar egna slutsatser och tillämpar sina kunskaper och erfarenheter i både tal och skrift.
Eleven prövar olika uttrycksmedel och vägar för att framföra budskap, granskar och drar slutsatser om effekter på mottagaren samt bearbetar och experimenterar för att uppnå avsedd verkan.
Här följer i alla fall en kursplan som är hämtad från skolverkets hemsida. Läs gärna mer på: http://www.skolverket.se/sb/d/726 som är en sida där du kan söka på önskad kurs.
Mål för Svenska C
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
ha fördjupat sina kunskaper om språket som redskap för kommunikation, tänkande, inlärning och problemlösning
ha fördjupat sina kunskaper om texter och textuppbyggnad
känna till det offentliga talandets villkor
känna till vilka presentationsformer som digitala medier kan erbjuda
kunna uttrycka sig i tal och skrift så att eleven kan göra sig gällande i sammanhang som ställer höga krav på engagemang, kunskaper, argumentationsförmåga, vederhäftighet och precision
kunna variera sitt språk med hänsyn till syfte och mottagare
kunna på egen hand läsa och analysera texter, speciellt sådana som har anknytning till elevens studieinriktning
kunna i olika källor, såväl tryckta som digitala, söka, sovra och värdera och ta ställning till material för att kunna göra sammanställningar, utredningar och argumenteringar
kunna kritiskt granska och värdera argumentation och budskap i olika medier.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänt
Eleven följer i sitt skrivande med viss hjälp skriftspråkets normer och i sin muntliga framställning de normer som gäller för det offentliga språket i tal.
Eleven resonerar om texters och andra mediers innehåll, form och budskap.
Eleven sovrar och värderar inslag i olika källor och sammanställer med handledning dessa till egna korta utredningar, rapporter och presentationer så att huvudpunkterna framgår.
Eleven omarbetar sina texter och utnyttjar andras synpunkter.
Eleven utnyttjar digital teknik för att göra enklare presentationer.
Eleven redogör för olika aspekter av språket som kommunikationsmedel och analyserar och modifierar sitt språk efter den aktuella situationen.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven anpassar sig i tal och skrift till det offentliga språkets normer.
Eleven söker på egen hand i olika källor, granskar dessa kritiskt samt utformar på egen hand utredningar, rapporter och presentationer, där eleven gör bedömningar och drar slutsatser.
Eleven ger konstruktiva kommentarer till andras texter.
Eleven utnyttjar digital teknik, till exempel multimedia, för mer avancerade presentationer.
Eleven analyserar olika språkliga sammanhang och visar förståelse för de många variationer av språket eleven möter i samhället.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven visar vid analys av talat och skrivet språk hur språket speglar samhälleliga, kulturella och individuella skillnader.
Eleven granskar och värderar kommunikation av olika slag utifrån teoretiska kunskaper inom området, drar egna slutsatser och tillämpar sina kunskaper och erfarenheter i både tal och skrift.
Eleven prövar olika uttrycksmedel och vägar för att framföra budskap, granskar och drar slutsatser om effekter på mottagaren samt bearbetar och experimenterar för att uppnå avsedd verkan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)