tisdag 1 september 2009

Sanningshalten i verklighetsbaserad litteratur och biografier

"Baserat på en sann historia" eller kort och gott "En sann historia" brukar vara underrubriker till verklighetsbaserade romaner. Sanningshalten understryks i denna sorts litteratur och min fråga till dig är: påverkar den din läsning av boken? Blir en verklighetsbaserad text bättre just för att den skildrar händelser som har ägt rum? Skriv vad du anser, och gå sedan in och kommentera tre inlägg.

20 kommentarer:

  1. jag tycker att om man skriver att det är en sann historia så ska den vara sann. Att den inte är sann spelar kanske inte så stor roll när de gäller handlingen och spänningen men det är ju en sorts falskmarknadsföring när man skriver att de är en sann historia.

    SvaraRadera
  2. Sanningshalten i verklighetsbaserad litteratur och biografier är mycket viktigt att sanningen upprättshålls.
    Om man marknadsför boken som verklighetsbaserad så tycker jag att den bör vara 100 procent sanning.
    I fallet med boken "Gömda" skriven av Liza Marklund och Maria Eriksson som den senaste tiden fått mycket anklagelser om falska händelser i boken. Just att boken har skrivet "En sann berättelse" tydligt på boken shockar en ännu mer. Att författare utnyttjar dessa ord är en stark överträdelse i min värld.

    Av Dennis och Carl

    SvaraRadera
  3. Den blir bättre för att det är något som verkligen har hänt som man kan leva sig in i eller relatera till. Läsa en annan persons vinklar på livet.
    Går man ut och säger att en bok är verklighetsbaserad och det sedan kommer fram att det inte är så. Så tycker jag det är fel då man ger fel intryck om boken, och mer gör det till en marknadsföring för boken snarare än att försöka berätta någons historia. Alltså man lockar folk till att läsa för att känna empati för något som faktiskt inte har hänt, det tycket jag är fel!

    Tex lisa marklunds bok ”mia – sanningen om de gömda” så går författaren ut med att boken ska vara ”en sann berättelse” men efter ett tag börjar misstankar och spekulationer riktas mot att boken då den ibland inte alls känns verklighetstrogen. En debatt startas där man riktar dessa misstankar men där författaren avvisar dessa. På så sett har författaren skapat 2 ”hajpar” till boken där man först introducerar boken som en verklig berättelse, och senare att det blir en debatt om bokens trovärdighet. På så sätt får boken mycket uppmärksamhet i media = många läser/köper boken = mycket pengar till författaren = bra marknadsföring.

    Skrivet av Alexander Hedlund & Sebastian Sköld

    SvaraRadera
  4. Jag tycker att det spelar till en viss roll om det står att den är verklighetsbaserad eller inte, eftersom man berörs på olika sätt beroende av om det är en sann historia eller en på hittad. Står det att det är en sann historia och den handlar om exempel någons barndom som är riktigt hemsk eller om det handlar om något annat som står ens känslor nära som djur eller familjen tar man det mer åt sig, man blir lättare berörd helt enkelt. Om det däremot är en som inte är verklighetsbaserad så vet man att det inte har hänt i verkligheten och man berörs då inte lika lätt.
    Sedan om det då står att den är verklighetsbaserad och den inte i själva verket är det, så är det bara ett sätt för boken att synas mer.

    SvaraRadera
  5. Det är självklart att boken måste vara sanningsenlig om den utges för att vara det. Men när man läser en bok där rubriken är "En sann historia" så tänker man inte på om det är sant eller ej, man tar förgivet att den är verklighet. Därför är det viktigt att de böcker som baseras som sanna historier verkligen är det och inte något annat. Anledningen till att böcker ges ut som verklighetsbaserade är att bokförlagen vet att läsarna berörs av det. Därför måste bokförlagen tänka efter innan de ger ut en bok som anses vara verklighet. Det är svårt att defeniera ordet verklighet, för ofta vill man att personerna ska vara anonyma och därför skyddas deras indentitet, men det tycker vi är nödvändigt, men historien är ju inte sann! Vi tror absolut att det har betydelse om boken är en sann historia eller inte, för det berör och man blir intresserad om det verkligen har hänt, man funderar över varför och hur det kunde hända i vårt samhälle. //Sara Eskilsson & Natalie Jönsson

    SvaraRadera
  6. ¨Gömda¨, det var en verklighetsbaserad bok. Men för ett tag sen så kom det ut att händelsen var osann. Klart påverkar det läsarna för att man trodde att det hade hänt en person i verkligheten. Vi tycker att bokens trovärdighet inte är lika hög nu när vi fått reda på sanningen så klart tror vi att det påverkar andra också för vi blev berörda av tanken att det kan ha hänt på riktigt. Böckerna ligger inte vid hyllorna där verklighetsbaserade böcker har sin plats, utan den kan fortfarande finnas vid ¨berör¨// Sabina & Arbenita

    SvaraRadera
  7. ja håller med dempa till nästan 100% men att de e kanske inte viktigt att det är 100%sanning man kan ju förvränga sanningen lite för att få mer spänning i boken men sen men de ska ju inte bli överdirvet fel heller så de mesta som carl och dennis säger är rätt

    SvaraRadera
  8. Vi håller fullständigt med Sebbe & Alexander. För att ifall man skriver att något eller någon bok är en sann historia så ska det också vara det. Inte förvirra folk ute i marknaden för att boken ska bli köpt av många konsumenter. // Sabina & Arbenita

    SvaraRadera
  9. alla verkar vara eniga om att en bok utges för att vara verklighetsbaserad så måste den vara det. allt där imellan måste vara förklarat innan boken släpps så man vet vad man köper/läser.

    sebastian skööld och alexander hendlund komenterar alla!

    SvaraRadera
  10. Kommentar till Måns inlägg.

    vi håller med dig, självklart ska en sann berättelse hålla sig sann om den är marknardsförd som "en sann historia".
    Du kunde skrivit lite mer om vad du tycker och lite tydligare.

    Dennis

    SvaraRadera
  11. Jag tyckre inte att verklighetsbaserade böcker blir bättre för att de skildrar sanna historier. Men det är klart att man har det i baktanken när man läser dem, det blir mera känslor kring läsningen när man läser om nått hemskt som man vet är sant. Jag tror man som läsare ser annorlunda på den här typen av böcker. Därför är det viktigt att författaren är tydlig med om boken är "baserad på en sann historia" eller om det är "en sann historia".
    Det var här Liza Marklund gjorde ett misstag, hon har fel markerat boken. Underrubriken på Gömda skulle ha varit "baserar på en sann historia". För mig är denna betydelsen ganska liten, men jag förstår om andra människor känner sig lurade.

    SvaraRadera
  12. Jag tycker att en bok som är baserat på en sann historia är mer intressant och mer känsloladdad än en bok som inte har ägt rum. Att veta att något har hänt som är så hemsk ger en rysningar istället då om man läser ex. en fantasybok. Därför är det noga att skriva om boken är baserad på en sann händelse eller om den är helt sann. Man lurar läsaren och kan påstå att händelser har ägt rum fast de inte har gjort det. Detta kan göra att människor blir upprörda över att en bok är felmarkerad. Som Liza Marklunds bok har blivit. Men i den ena artikeln erkänner Liza Marklund att allt inte är sant, bara de att hon inte kan säga vad som är sant eller inte. Bra att hon erkänner.
    För mig kvittar det om boken inte är helt sann, det räcker att den är byggd på en sann händelse. För att sakerna i boken kan ändå hända och det berör folk.

    SvaraRadera
  13. Är det falsk marknadsföring där dem utnyttjar folkets medkänsla för att hamna högst upp på säljtoppen, det är det som är frågan. När vi, som läsare, väljer att läsa en bok som påstås vara verklighetsbaserad så utgår vi från att detta stämmer. Men i dagens läge så är det svårt att vara säker på detta, då våra författare är fullkomligt medvetna om vad läsarna vill ha och utnyttjar det, genom att vid vissa tillfällen använda sig utav sannings manipulation, vilket av vissa kanske kan anses girigt. Ett sätt att smidigt ta sig runt problemet och den kritik de stöter på är att som exempelvis använda sig utav uttalanden som ” Sanningen ligger i detaljerna”, då lyckas de både försvara sig mot kritiken och hålla hoppet från läsarna uppe om att sanningen fortfarande existerar. För självklart tycker även vi att det är mycket viktigt att historien verkligen är vad den utges att vara, då den självfallet påverkar våran läsning till stor del. // Line & Oscar

    SvaraRadera
  14. Som dem flesta säger så är det helt enkelt fel att utgiva något som boken inte är i verkligheten. Man får en annan uppfattning av boken, det känns plötsligt bara falsk efteråt om man redan läst den.

    SvaraRadera
  15. Om en bok utgers sig för att vara en sann historia men i själva verket inte är det, så är det falsk marknadsföring. Det kan göra mig lite iriterad. Men om jag läser en bra bok och det sen visara sig att den är verklighetsbaserad, så kommer jag förmodligen inte tycka att den blir bättre för det. En bra bok är en bra bok, en dålig bok är en dålig bok. that´s it! Sen är det mycket möjligt att verklighetsbaserade böcker oftast har en väldigt stark och berörande historia att berätta, eftersom annars hade man inte valt det riktiga livet som insperationskälla. Vilket i sin tur gör att människor kanske omedvetet anser att en bok som är grundad på sanna händelser är bättre. Sen tror jag att det kan vara lätteare att leva in sig i en bok och känna de kännslor författaren vill förmedla när vi vet att det har hänt på riktigt,blir lättare att dra paraleler till livet. Själv ansera jag att om en bra bok verkligen är bra så ska man kunna känna samma beröring av en skönlitterarär bok som en verklighetsbaserad.

    SvaraRadera
  16. Bra jobbat idag på timmen. Ni som kom på tisdagsmorgonen fick verkligen arbeta hårt (ni andra har denna uppgift till läxa denna vecka).
    Vilka intelligenta inlägg ni har skrivt! Många är dessutom väldigt välformulerade. Jag har saxat några av era kommentarer (och valt att inte ange några namn eftersom jag inte kan uttyda vem alla är) och ni verkar dela er i två läger där det senare har flest anhängare.

    I första gruppen anser man att orden på pappret är det viktiga, inte de bakomliggande orsakerna. Eller som en elev uttrycker det: "En bra bok är en bra bok, en dålig bok är en dålig bok. that´s it!". Andra är inne på liknande spår, men tycker att man inte ska saluföra sig falskt: "Att den inte är sann spelar kanske inte så stor roll när de gäller handlingen och spänningen men det är ju en sorts falskmarknadsföring när man skriver att de är en sann historia".

    Genom att falskt marknadsföra ett verk som verklighetsbaserat leder till att folk känner sig lurade, menar en annan: "Det var här Liza Marklund gjorde ett misstag, hon har fel markerat boken. Underrubriken på Gömda skulle ha varit "baserar på en sann historia". För mig är denna betydelsen ganska liten, men jag förstår om andra människor känner sig lurade".

    Ur rent ekonomisk synvinkel har inte Marklund förlorat på uppmärksamheten utan faktiskt vunnit: "På så sett har författaren skapat 2 ”hajpar” till boken där man först introducerar boken som en verklig berättelse, och senare att det blir en debatt om bokens trovärdighet. På så sätt får boken mycket uppmärksamhet i media = många läser/köper boken = mycket pengar till författaren = bra marknadsföring".

    Många menar att det påverkar deras upplevelse av texten. Romanerna står under hyllsignaturen "Det berör" för att läsare helt enkelt känner starkt med huvudpersonen för att det som beskrivs har skett i verkligheten: "Står det att det är en sann historia och den handlar om exempel någons barndom som är riktigt hemsk eller om det handlar om något annat som står ens känslor nära som djur eller familjen tar man det mer åt sig, man blir lättare berörd helt enkelt".

    SvaraRadera
  17. Kommentar till Amandas inlägg, jag kan hålla med om att boken inte blir bättre av att det är en sann berättelse, men absolut att man kanske tänker efter mer och det berör verkligen. Men tycker att skillnaden mellan en sann berättelse och en bok som är baserad på en sann historia. Skillnaden är verkligen lite, och kan förstå att det är svårt att skilja de åt. //Sara Eskilsson & Natalie Jönsson

    SvaraRadera
  18. Av de få böcker jag läst, har alla varit verklighetsbaserade. Varför jag personligen gillar de bäst, är för att de är relevanta. De känslor som beskrivs, känns ytterligare om man vet att det har hänt på riktigt.
    Jag är inte glad för att läsa och att veta att den är verklighetsbaserad underlättar läsningen. Man vet att det inte är en massa skitsnack.

    Dock om jag efterhand hade fått reda på att boken som utgav sig vara verklighetsbaserad, visar sig vara en lögn. Då hade jag blivit besviken och känt mig lurad. Man skapar sympati för författarens upplevelser. Om då historien visar sig vara falsk, försvinner genast denna sympatin och boken anses vara dålig.

    Men borde egentligen inte en bok, baserad på verklighet vara lika bra som en bok som kan relateras till verkligheten? Måste man uppleva för att uttrycka? Måste man utge sig för att vara en del utav källan för att det ska väcka starka känslor? Dock anser jag, att om man utger sig för att vara någon/något, måste man också kunna stå upp för det. Samma sak gäller en verklighetsbaserad eller "sann" bok.

    Om jag läser våra åsikter, anser vi alla att de bästa böckerna är de verklighetsbaserade. När jag säger alla, menar jag även mig själv.
    Betyder detta att en författare troligtvis tjänar fler läsare, om denna utger sin bok för att vara sann/verklighetsbaserad?

    / Ehhh Emily

    SvaraRadera