Denna fråga är förmodligen uppenbar för flertalet av er, men det gäller att känna till texttyperna när ni skriver nationellt prov. Läs därför texten nedan som är hämtad från "Svenska Dagbladet" och leta efter de drag som är typiska för ett debattinlägg.
Stort stöd för upphovsrätt på nätet
Åtta av tio svenskar tycker att upphovsrätten ska gälla även på internet och många är villiga att betala för kultur på nätet, visar en ny undersökning. Nu måste bredbandsbolagen sluta ducka om fildelningen, skriver företrädare för det nya nätverket Kulturskaparna.
I dag tar vi kulturskapare vårt ansvar för kulturen på internet och lanserar Kulturskaparna, ett unikt nätverk av fler än 50000 författare, bildkonstnärer, musikskapare, skådespelare, artister, regissörer, musiker och journalister.
Vi ger röst i debatten åt de människor som skapar en stor del av det material som sprids via internet.
Internets utveckling innebär att resultatet av kulturskapares arbete sprids och används i en aldrig tidigare skådad omfattning. Vi deltar i ett världshistoriskt språng, som bara kan jämföras med framväxten av skriftspråket och boktryckarkonsten. Det är en fantastisk utveckling. Vi är övertygade om att internet långsiktigt innebär starkt förbättrade villkor för produktionen av kultur och kunskap. Men denna ljusa framtid kommer inte av sig själv.
Vägen till ökad kulturell mångfald och kvalitet innehåller utmaningen att även omvandla det ökade kulturanvändandet till inkomster som kan lägga grunden för framtidens kulturskapande. Den olagliga fildelningen av text, musik och bild innebär att det blir svårare för kulturskapare att få betalt i proportion till användningen av deras verk.
Det försämrar villkoren för såväl dem som ska skapa framtidens hitlåtar, bästsäljare och biosuccéer, som för dem som tänjer på kulturens gränser för en smal men entusiastisk publik.
Av debatten i bloggosfären, på debattsidor och i de politiska partierna är det lätt att få intrycket att allt fler ifrågasätter upphovsrättens legitimitet på internet. Bland allmänheten har dock en överväldigande majoritet motsatt uppfattning.
I en Sifo-undersökning som vi har gjort svarade hela 81 procent av de 1000 tillfrågade ja på frågan om de tycker att de som skapat exempelvis texter, bilder, filmer och musik ska få ersättning när deras material används via internet.
Vi tror att förklaringen delvis ligger i en rättviseuppfattning: den som skapat något ska få betalt för det. Men det viktigaste argumentet handlar om den självklara insikten att det blir mer och bättre kultur om det går att få betalt för jobbet. De inkomster som upphovsrätten ger våra medlemmar innebär i många fall skillnaden mellan att kunna utöva ett konstnärligt yrke och att istället göra något helt annat.
Det massiva stödet för upphovsrätten bland allmänheten visar således att debatten borde handla om hur upphovsrätten ska fungera på internet – i stället för om den alls ska gälla.
Lösningen på fildelningsfrågan är inte i första hand polisiär. Vi i Kulturskaparna är överens om att en ensidig satsning på kontroller, som kan uppfattas vara integritetskränkande, inte är en hållbar väg.
Så hur ska vi istället göra för att vända den utveckling som innebär att en bild, en text, en låt eller en film på nätet behandlas som gratis allmängods?
Vi i Kulturskaparna tar nu vårt ansvar genom att ställa oss och våra rättigheter till förfogande. Vi förespråkar en rad olika lösningar som bygger på avtal och licenser, exempelvis nya avtalslicensmöjligheter i upphovsrättslagen och lagliga streamingtjänster.
Allmänheten visar i vår undersökning sitt ansvarstagande genom att efterfråga fler och bättre lagliga tjänster (77 procent) och tydligt uttrycka sin vilja att betala för kultur på internet. Mer än 70 procent av de tillfrågade vill kunna betala direkt på nätet eller via sin bredbandsfaktura. Betalningsviljan är jämn och hög i alla åldersgrupper. Allt detta borde borga för en ljus framtid för såväl konsumenter som kulturskapare och entreprenörer.
Men den hotande faran är att internetmarknadens kommersiella aktörer agerar långsamt och kortsiktigt. Såväl bredbandsoperatörer som andra nätentreprenörer borde arbeta intensivt för att få stopp på illegal verksamhet och ta fram tjänster med ett varierat och omfattande kulturutbud, i enlighet med vad deras kunder efterfrågar.
Istället ser vi med förvåning hur till exempel Comhem och Telia är närmast ointresserade av att skapa förutsättningar för alternativ till den illegala fildelning som pågår i deras nät. De duckar för frågan och lägger ansvaret för problemen i knäet på sina kunder. Därigenom riskerar bredbandsleverantörerna på allvar konsumenternas framtida tillgång till ett rikare och bättre kulturutbud på internet.
Kulturskaparna vill vara en stark röst för kulturen i diskussionen om hur ord, bild och musik på nätet ska licensieras och finansieras. Vi kommer att föra debatten på alla tänkbara arenor och vi stärks av att även svenska folket förstår värdet av att kulturskapare får betalt när deras arbete används.
lördag 27 november 2010
Hur ser ett reportage ut?
Nedan följer ett reportage från "Expressen". Läs igenom texten och leta efter typiska drag för ett reportage.
De strider utan fungerande vapen
CHAR BULAK, Afghanistan. Svenskarna som har det farligaste uppdraget i Afghanistan har varken vapen eller bilar som duger för strider. Gång på gång har de begärt rätt utrustning.
Expressen har som första svenska medie följt med OMLT-gruppen i fält.
- Jag har blivit beskjuten, med kulor vinande runt benen, men jag kunde inte ens besvara elden eftersom våra vapen inte räcker, säger överste Thomas Lindell.
Solen är stekhet. I skyddet av skuggan är det 46 grader varmt och under den gassande solen är det över 60 grader. Metallbågarna runt solglasögonen bränner på kinderna och svetten rinner konstant längs kroppen. Men Adam, 23, från Skåne drar på sig den upp till 50-60 kilo tunga stridsutrustningen och tar snabbt kommandot över de svenskar, norrmän och kroater som ingår i dagens OMLT-patrull. Han klagar inte. Värmen är bara att dricka bort med litervis av vatten.
Adam fattar tag om den enda kulspruta svenskarna har med sig. De andra soldaterna tar var sin AK5.
Vi hoppar in i en Geländewagon, en av de norska mercedesjeepar som används i dag. De svenska bilarna kan inte köras eftersom de är trasiga. Och "Galten", det pansarfordon som är på väg för att förbättra säkerheten, har inte anlänt än.Tillsammans med ANA, den afghanska nationella armén, lämnar vi Camp Mike Spann, OMLT-gruppens bas. Den ligger en timmes bilfärd från Northern Light-campen i Mazar-i-Sharif, där majoriteten av svenskarna i området befinner sig.
Dagens uppdrag är att åka ut till området Char Bulak och den by som ligger närmast den plats där svenska soldater för några veckor sedan överfölls och hamnade i strid med talibaner. Minst tre talibaner dödades i skottlossningen.
- Jag vill veta hur säkerhetssituationen är nu och jag hoppas få veta det av en byäldste, säger överste Thomas Lindell som är chef för OMLT och ger oss tydliga instruktioner om vad vi ska göra om det blir ett eldöverfall.
Det är riksdagen som har tagit beslutet att Sverige ska ha en enhet i Afghanistan som ska samexistera med OMLT-grupper från andra nationer. Deras uppgift skiljer sig markant från de övriga svenska trupperna i Mazar-i-Sharif. Hittills har de bestått av nio personer och fört en tämligen anonym tillvaro. Men i mitten av november kommer gruppen att utökas med 38 svenskar och ta en allt större roll i säkerhetsarbetet i Afghanistan. Förändringen av uppdraget leder även till att hotbilden mot svenska soldater förändras.
- Det är OMLT som ska fixa till så att afghanska armen blir självständig och själv kan leda säkerheten i landet. Det är vi mentorer för, säger Thomas Lindell.
Att de jobbar nära ANA innebär att OMLT-soldaterna är ute i strid - mot bland andra talibanerna.
"Jag tror svenskarna får skickad de här bilarna till nån gravgård", säger de finska soldaterna i OLMT-truppen när den svenska bilen vi färdas i inte går att starta. Foto: Jonte Wentzel
- Vi övervakar arbetet. Om något händer tar vi aldrig kommandot utan vi finns med vid sidan. Men om vi blir beskjutna strider vi, säger Fredrik, som är major och också ingår i OMLT-enheten.
Det senaste halvåret har attackerna i svenskarnas område i norra Afghanistan fördubblats. Ett flertal rapporter talar för att ett stort antal talibaner har sökt sig till norra Afghanistan och det område där svenskarna är. Det har OMLT-gruppen tydligt märkt och nämner Ghormachregionen, där talibaner och andra regimkritiska grupperingar fått fäste. Följden blev att flickor inte längre vågade gå till skolorna och att befolkningen levde i skräck. Därför beslutade sig ANA för att under våren genomföra en stor operation i området, med stöd av OMLT.
- Direkt när jag kom ned i våras låg jag ute en månad i sträck. Och det var strider varje dag, säger överste Thomas Lindell.
- Då var det krig. Det går inte alla kalla något annat, säger major Fredrik.
Thomas Lindell berättar att många talibaner dödades, liksom några soldater från ANA.
- Men de gjorde ett bra jobb och när vi lämnade Ghormach var området betydligt säkrare. Vi gjorde skillnad där, det är tydligt. Det är en fröjd att möta befolkningen nu.
Under tiden som han berättat om de olika aktioner svenskarna deltagit i har vi i karavan färdats genom ett platt landskap. De mjuka bergen syns långt bort i horisonten. Lindell vinkar till barnen som går längs vägen.
Efter ett par timmar kör vi förbi den plats där svenskarna överfölls för några veckor sedan. Det ser ut som vilket fält som helst.
- Jag kom hit precis efteråt och där låg de dödade talibanerna, säger Thomas Lindell och pekar mot de små kullarna där de som överföll svenskarna gömt sig. Bara någon kilometer bort ser vi lerhusen i Char Bulak, ett känt talibantillhåll. Enligt flera uppgifter kommer bland annat de personer som låg bakom bombattacken som dödade två svenska soldater 2005 från området.
Innan vi kör in i byn stannar vi till och Thomas Lindell pratar med chefen för ANA om hur de ska agera inne i området. Målet är att hitta en byäldste för att utreda säkerhetssituationen, bland annat inför det kommande valet.
Många analytiker menar att våldet kommer att öka fram till valet 20 augusti. Talibanerna har öppet sagt att de med våld vill stoppa valet och de blodiga attackerna de senaste veckorna visar att de menar allvar. Det innebär en ökad hotsituation i hela landet och även mot de svenska trupperna, i synnerhet OMLT-gruppen eftersom de och den afghanska militären aktivt är ute för att säkra områden så att befolkningen vågar rösta. Detta känner politiker och beslutsfattare i Sverige mycket väl till. Men när den utsatta enheten vill ha ner den utrustning de anser krävs för att säkert ska kunna utföra sitt uppdrag, så händer ingenting.
- Det finns ett styrdokument från Nato om vilken materiel vi ska ha. Och den materielen har inte vi här. Vi vill ha tyngre vapen, säger major Fredrik kritiskt.
Han och överste Thomas Lindell efterlyser i första hand andra fordon och vapen.
- Svenskarna har generellt bra utrustning men med den ökade hotbilden skulle vi behöva annan utrustning. Vi har länge behövt andra bilar i stället för Geländewagen eftersom vi inte har kunnat besvara eld från dem, säger Thomas Lindell.
Nu är det bestämt att fler pansarbilar, "Galten", ska ner till Afghanistan och vissa av dem ska gå till OMLT. Men det har tagit tre år att få gehör för det behovet. Thomas Lindell påpekar att det största behovet just nu är andra vapen. AK5:orna fungerar inte för uppgiften de har.
- Våra vapen räcker inte här i Afghanistan med den hotbild som finns. För inte så länge sedan blev jag beskjuten med kulsprutor när jag stod utanför bilarna. Kulorna ven längs benen. Men de som sköt var för långt bort för AK5. Det var inte ens lönt att försöka, säger han.
Översten lämnade redan i juni in en begäran om långtskjutande vapen, exempelvis kulsprutor, till Armétaktiska staben G3. Han fick ingen respons. I mitten av juli skickade han en påminnelse. Men också den är obesvarad. Under tiden har OMLT gjort mängder av riskfyllda operationer.
- Hotbilden är ändrad och vi behöver ha ner andra vapen omgående, säger Lindell.
Överste Olof Granander är chef för hela den svenska styrkan i Mazar-i-Sharif. Han säger att de löser bristen på fordon och andra materiel efter hand och med de resurser som finns. Att inte åka ut i fält, existerar inte. Däremot måste svenskarna vara mer försiktiga och de hade kunnat jobba mer effektivt om logistiken hemma varit enklare. Det svenska försvaret har inget eller litet lager utan allt måst beställas nytt. Det gör väntetiderna extremt långa för svenskarna i Afghanistan.
- Det finns ingen som inte lyssnar, men vi behöver vara mer anpassningsbara. Behoven ändras mycket snabbare än vi kan reagera. Om vi ska vara med och delta solidariskt i det här arbetet behöver vi öka flexibiliteten i systemet, säger han. Thomas Lindell anser precis som Olof Granander, att om de haft säkrare utrustning skulle de kunna göra ännu mer.
- Och det är ju därför vi är här. Att göra Afghanistan
säkert så att det här landet kan få fred, säger han.
Vi närmar oss det lilla torget i Char Bulak. Alla små affärer är stängda men vi blir hänvisade ner till moskén där en rad män kommer utströmmande. De är nyfiket misstänksamma och ber Thomas Lindell att slå sig ned med byäldsten. Han börjar med tala om sin förtjusning över Afghanistan och byäldsten ler till slut. Det flockas alltfler män runt oss, en del ser envist bistra ut. De är sannolikt talibaner, förklarar Lindell senare. När översten tar upp att det bara för någon vecka sedan skjutits mot OMLT och ANA en bit därifrån fryser deras ansikten till.
- Jag är uppriktigt ledsen att det dog afghaner. Men kan vi känna oss säkra här och kommer det att bli ett säkert val här?
Byäldsten Hamil svarar:
- Det kommer att vara säkra val här och jag hoppas att fler barn får gå i skolan. När barn får gå i skolan är det bra för Afghanistan. Vi behöver det, säger han något flyktigt.
När han får frågan vad han anser om vad svenskarna gör i området, är han till synes positiv.
- De är välkomna hit, säger han.
När vi lämnar byn säger Thomas Lindell att han är nöjd med besöket. Han ville bland annat visa dem att ANA och OMLT vet att det finns talibaner här och att de inte tänker ge vika. Att samtala med byäldstar är en del av arbetet att begränsa talibanernas rörelsefrihet så att andra afghaner kan gå och rösta.
- För många afghaner är detta första gången de kan rösta. Jag hoppas verkligen att det ska gå lugnt till, säger Thomas Lindell.
När vi några timmar senare ska hämtas från Camp Mike Spann för att köras till Northern Light kommer en svensk Toyota Landcruiser som precis varit på lagning.
Men den vägrar att starta när vi ska åka väg.
De strider utan fungerande vapen
CHAR BULAK, Afghanistan. Svenskarna som har det farligaste uppdraget i Afghanistan har varken vapen eller bilar som duger för strider. Gång på gång har de begärt rätt utrustning.
Expressen har som första svenska medie följt med OMLT-gruppen i fält.
- Jag har blivit beskjuten, med kulor vinande runt benen, men jag kunde inte ens besvara elden eftersom våra vapen inte räcker, säger överste Thomas Lindell.
Solen är stekhet. I skyddet av skuggan är det 46 grader varmt och under den gassande solen är det över 60 grader. Metallbågarna runt solglasögonen bränner på kinderna och svetten rinner konstant längs kroppen. Men Adam, 23, från Skåne drar på sig den upp till 50-60 kilo tunga stridsutrustningen och tar snabbt kommandot över de svenskar, norrmän och kroater som ingår i dagens OMLT-patrull. Han klagar inte. Värmen är bara att dricka bort med litervis av vatten.
Adam fattar tag om den enda kulspruta svenskarna har med sig. De andra soldaterna tar var sin AK5.
Vi hoppar in i en Geländewagon, en av de norska mercedesjeepar som används i dag. De svenska bilarna kan inte köras eftersom de är trasiga. Och "Galten", det pansarfordon som är på väg för att förbättra säkerheten, har inte anlänt än.Tillsammans med ANA, den afghanska nationella armén, lämnar vi Camp Mike Spann, OMLT-gruppens bas. Den ligger en timmes bilfärd från Northern Light-campen i Mazar-i-Sharif, där majoriteten av svenskarna i området befinner sig.
Dagens uppdrag är att åka ut till området Char Bulak och den by som ligger närmast den plats där svenska soldater för några veckor sedan överfölls och hamnade i strid med talibaner. Minst tre talibaner dödades i skottlossningen.
- Jag vill veta hur säkerhetssituationen är nu och jag hoppas få veta det av en byäldste, säger överste Thomas Lindell som är chef för OMLT och ger oss tydliga instruktioner om vad vi ska göra om det blir ett eldöverfall.
Det är riksdagen som har tagit beslutet att Sverige ska ha en enhet i Afghanistan som ska samexistera med OMLT-grupper från andra nationer. Deras uppgift skiljer sig markant från de övriga svenska trupperna i Mazar-i-Sharif. Hittills har de bestått av nio personer och fört en tämligen anonym tillvaro. Men i mitten av november kommer gruppen att utökas med 38 svenskar och ta en allt större roll i säkerhetsarbetet i Afghanistan. Förändringen av uppdraget leder även till att hotbilden mot svenska soldater förändras.
- Det är OMLT som ska fixa till så att afghanska armen blir självständig och själv kan leda säkerheten i landet. Det är vi mentorer för, säger Thomas Lindell.
Att de jobbar nära ANA innebär att OMLT-soldaterna är ute i strid - mot bland andra talibanerna.
"Jag tror svenskarna får skickad de här bilarna till nån gravgård", säger de finska soldaterna i OLMT-truppen när den svenska bilen vi färdas i inte går att starta. Foto: Jonte Wentzel
- Vi övervakar arbetet. Om något händer tar vi aldrig kommandot utan vi finns med vid sidan. Men om vi blir beskjutna strider vi, säger Fredrik, som är major och också ingår i OMLT-enheten.
Det senaste halvåret har attackerna i svenskarnas område i norra Afghanistan fördubblats. Ett flertal rapporter talar för att ett stort antal talibaner har sökt sig till norra Afghanistan och det område där svenskarna är. Det har OMLT-gruppen tydligt märkt och nämner Ghormachregionen, där talibaner och andra regimkritiska grupperingar fått fäste. Följden blev att flickor inte längre vågade gå till skolorna och att befolkningen levde i skräck. Därför beslutade sig ANA för att under våren genomföra en stor operation i området, med stöd av OMLT.
- Direkt när jag kom ned i våras låg jag ute en månad i sträck. Och det var strider varje dag, säger överste Thomas Lindell.
- Då var det krig. Det går inte alla kalla något annat, säger major Fredrik.
Thomas Lindell berättar att många talibaner dödades, liksom några soldater från ANA.
- Men de gjorde ett bra jobb och när vi lämnade Ghormach var området betydligt säkrare. Vi gjorde skillnad där, det är tydligt. Det är en fröjd att möta befolkningen nu.
Under tiden som han berättat om de olika aktioner svenskarna deltagit i har vi i karavan färdats genom ett platt landskap. De mjuka bergen syns långt bort i horisonten. Lindell vinkar till barnen som går längs vägen.
Efter ett par timmar kör vi förbi den plats där svenskarna överfölls för några veckor sedan. Det ser ut som vilket fält som helst.
- Jag kom hit precis efteråt och där låg de dödade talibanerna, säger Thomas Lindell och pekar mot de små kullarna där de som överföll svenskarna gömt sig. Bara någon kilometer bort ser vi lerhusen i Char Bulak, ett känt talibantillhåll. Enligt flera uppgifter kommer bland annat de personer som låg bakom bombattacken som dödade två svenska soldater 2005 från området.
Innan vi kör in i byn stannar vi till och Thomas Lindell pratar med chefen för ANA om hur de ska agera inne i området. Målet är att hitta en byäldste för att utreda säkerhetssituationen, bland annat inför det kommande valet.
Många analytiker menar att våldet kommer att öka fram till valet 20 augusti. Talibanerna har öppet sagt att de med våld vill stoppa valet och de blodiga attackerna de senaste veckorna visar att de menar allvar. Det innebär en ökad hotsituation i hela landet och även mot de svenska trupperna, i synnerhet OMLT-gruppen eftersom de och den afghanska militären aktivt är ute för att säkra områden så att befolkningen vågar rösta. Detta känner politiker och beslutsfattare i Sverige mycket väl till. Men när den utsatta enheten vill ha ner den utrustning de anser krävs för att säkert ska kunna utföra sitt uppdrag, så händer ingenting.
- Det finns ett styrdokument från Nato om vilken materiel vi ska ha. Och den materielen har inte vi här. Vi vill ha tyngre vapen, säger major Fredrik kritiskt.
Han och överste Thomas Lindell efterlyser i första hand andra fordon och vapen.
- Svenskarna har generellt bra utrustning men med den ökade hotbilden skulle vi behöva annan utrustning. Vi har länge behövt andra bilar i stället för Geländewagen eftersom vi inte har kunnat besvara eld från dem, säger Thomas Lindell.
Nu är det bestämt att fler pansarbilar, "Galten", ska ner till Afghanistan och vissa av dem ska gå till OMLT. Men det har tagit tre år att få gehör för det behovet. Thomas Lindell påpekar att det största behovet just nu är andra vapen. AK5:orna fungerar inte för uppgiften de har.
- Våra vapen räcker inte här i Afghanistan med den hotbild som finns. För inte så länge sedan blev jag beskjuten med kulsprutor när jag stod utanför bilarna. Kulorna ven längs benen. Men de som sköt var för långt bort för AK5. Det var inte ens lönt att försöka, säger han.
Översten lämnade redan i juni in en begäran om långtskjutande vapen, exempelvis kulsprutor, till Armétaktiska staben G3. Han fick ingen respons. I mitten av juli skickade han en påminnelse. Men också den är obesvarad. Under tiden har OMLT gjort mängder av riskfyllda operationer.
- Hotbilden är ändrad och vi behöver ha ner andra vapen omgående, säger Lindell.
Överste Olof Granander är chef för hela den svenska styrkan i Mazar-i-Sharif. Han säger att de löser bristen på fordon och andra materiel efter hand och med de resurser som finns. Att inte åka ut i fält, existerar inte. Däremot måste svenskarna vara mer försiktiga och de hade kunnat jobba mer effektivt om logistiken hemma varit enklare. Det svenska försvaret har inget eller litet lager utan allt måst beställas nytt. Det gör väntetiderna extremt långa för svenskarna i Afghanistan.
- Det finns ingen som inte lyssnar, men vi behöver vara mer anpassningsbara. Behoven ändras mycket snabbare än vi kan reagera. Om vi ska vara med och delta solidariskt i det här arbetet behöver vi öka flexibiliteten i systemet, säger han. Thomas Lindell anser precis som Olof Granander, att om de haft säkrare utrustning skulle de kunna göra ännu mer.
- Och det är ju därför vi är här. Att göra Afghanistan
säkert så att det här landet kan få fred, säger han.
Vi närmar oss det lilla torget i Char Bulak. Alla små affärer är stängda men vi blir hänvisade ner till moskén där en rad män kommer utströmmande. De är nyfiket misstänksamma och ber Thomas Lindell att slå sig ned med byäldsten. Han börjar med tala om sin förtjusning över Afghanistan och byäldsten ler till slut. Det flockas alltfler män runt oss, en del ser envist bistra ut. De är sannolikt talibaner, förklarar Lindell senare. När översten tar upp att det bara för någon vecka sedan skjutits mot OMLT och ANA en bit därifrån fryser deras ansikten till.
- Jag är uppriktigt ledsen att det dog afghaner. Men kan vi känna oss säkra här och kommer det att bli ett säkert val här?
Byäldsten Hamil svarar:
- Det kommer att vara säkra val här och jag hoppas att fler barn får gå i skolan. När barn får gå i skolan är det bra för Afghanistan. Vi behöver det, säger han något flyktigt.
När han får frågan vad han anser om vad svenskarna gör i området, är han till synes positiv.
- De är välkomna hit, säger han.
När vi lämnar byn säger Thomas Lindell att han är nöjd med besöket. Han ville bland annat visa dem att ANA och OMLT vet att det finns talibaner här och att de inte tänker ge vika. Att samtala med byäldstar är en del av arbetet att begränsa talibanernas rörelsefrihet så att andra afghaner kan gå och rösta.
- För många afghaner är detta första gången de kan rösta. Jag hoppas verkligen att det ska gå lugnt till, säger Thomas Lindell.
När vi några timmar senare ska hämtas från Camp Mike Spann för att köras till Northern Light kommer en svensk Toyota Landcruiser som precis varit på lagning.
Men den vägrar att starta när vi ska åka väg.
Vilka kännetecken har en krönika?
Nedan följer en text om MFF som är skriven av Anja Gatu. Den är en krönika, och din uppgift är att läsa texten och leta efter texttypiska drag. Försök besvara frågan: Vad utgör en krönika?
Agon Mehmetis inträde på Malmös nya Stadion slog ut allt
Han har aldrig smakat rökt ål, men han gillar vad de sjunger. Det är inte så mycket annat att göra, sa han och log rakt ner i golvet. Sången hade rullat, gång på gång över den branta ståplatsläktaren. ”Tunn som en rögad ål, ändå så gör han mål. Agon Mehmeti, Agon Mehmeti.” Det går inte att göra annat än att le, lika glatt som han men lite bredare. Malmös nya fotbollsstadion hade en dryg timmes invigning innan Malmö FF och Örgryte möttes. Men ingenting kunde slå de sista tio minuterna av matchen.
Det fanns så många stora ögonblick under premiärdagen. Invigningar har en förmåga att bli lite töntiga och fånigt pompösa och visst hade den här sina missar – talen var en total kalkon där både Ilmar Reepalu och Bengt Madsens röster försvann i burop respektive supportersånger. Möjligtvis hade det kunnat räddas om det varit bättre ljud i högtalarna, nu gick det inte att höra någonting alls. Det var likadant första matchen i Malmö Arena och det är möjligt att det är svårt att testa och ställa in ljudet innan publiken är på plats.
Utöver den fadäsen gillade jag blandningen av artister och musik, den var lagom opretentiös med Olof Persson ena stunden, hymneb med Fernando Concha den andra och Malmös bästa soundtrack ”Välkommen till Malmö” med Advance Patrol den tredje.
– Bosse är inte här, konstaterade vi när vi sett matchbollen lämnats över mellan MFF-profiler av olika generationer – men så fel vi hade. Visst var Bosse där. Legendaren som skyr offentligheten sprang in med bollen för att göra en symbolisk avspark och det var mäktigt att se hela Stadion stå upp för honom.
Sen kom flaggtifot, inmarschen och en klack som längtat så efter det här tillfället: att få stå på sin Stadion, sin riktiga fotbollsstadion, i sin branta läktare som bildade en kraftfull ljudvägg i grytan som numera är Malmös stadion. Malmös nya fotbollsstadion.
Jag kom på mig själv att längta efter en match med en bortaklack värd namnet – Örgrytes var ambitiös men bestod inte av mer än något hundratal personer – något för MFF-klacken att möta, en utmanare som kan studsa tillbaka med egna sånger och hjälpa till att skapa den där riktig fotbollsgrytan som är som allra bäst när det finns två motståndare även på läktaren.
Sedan följde en match som det inte var så mycket att säga om egentligen. Åtminstone inte de första åttio minuterna och det av en enkel anledning: Jag kommer ändå inte minnas mycket mer än de sista tio minuterna. Stunden då Agon Mehmeti var på planen. MFF hade visserligen tagit över helt efter sitt ledningsmål, Roland Nilsson sa att han var väldigt nöjd med lagets anfallsspel även innan dess och det skulle inte jag ha varit för Edward Ofere åstadkom inte mycket mer än några löpningar och ett antal snedträffar och Jeffrey Aubynn kunde inte ersätta Daniel Larsson.
Men sen. Den rögade ålen kom in och varje steg han tog brände hål i gräset. En kväll som redan innan hade varit stor och speciell växte ytterligare några dimensioner och blev magisk. Agon Mehmeti såg ut att kunna göra mål varje gång han fick bollen. Han är en måltjuv men inte en sådan som gör de billiga målen, som står på rätt ställe vid rätt tillfälle och petar in dem; han är den sortens måltjuv som visst är på rätt plats men som jobbar sig till ett ännu bättre läge och gör mål som är fantastiskt snygga. 2-0 var ett riktigt klassmål. Och han kunde gjort ett tredje, Agon Mehmeti hade ett skott mot Örgrytes kryss som Nathan Coe precis lyckades tippa över.
Och Stadion sjöng, branten ledde sången och den stannade kvar inne på arenan, den blåste inte bort som på gamla Stadion, den stannade och den ekade och den kan mycket väl vara MFF-klackens bästa någonsin. Tunn som en rögad ål. Ändå så gör han mål.
Mehmetis mål störst av allt
Text: Anja Gatu
Publicerad 13 april 2009 22.08 Uppdaterad 14 april 2009 6.47
Anja Gatu - krönika.
Agon Mehmetis inträde på Malmös nya Stadion slog ut allt
Han har aldrig smakat rökt ål, men han gillar vad de sjunger. Det är inte så mycket annat att göra, sa han och log rakt ner i golvet. Sången hade rullat, gång på gång över den branta ståplatsläktaren. ”Tunn som en rögad ål, ändå så gör han mål. Agon Mehmeti, Agon Mehmeti.” Det går inte att göra annat än att le, lika glatt som han men lite bredare. Malmös nya fotbollsstadion hade en dryg timmes invigning innan Malmö FF och Örgryte möttes. Men ingenting kunde slå de sista tio minuterna av matchen.
Det fanns så många stora ögonblick under premiärdagen. Invigningar har en förmåga att bli lite töntiga och fånigt pompösa och visst hade den här sina missar – talen var en total kalkon där både Ilmar Reepalu och Bengt Madsens röster försvann i burop respektive supportersånger. Möjligtvis hade det kunnat räddas om det varit bättre ljud i högtalarna, nu gick det inte att höra någonting alls. Det var likadant första matchen i Malmö Arena och det är möjligt att det är svårt att testa och ställa in ljudet innan publiken är på plats.
Utöver den fadäsen gillade jag blandningen av artister och musik, den var lagom opretentiös med Olof Persson ena stunden, hymneb med Fernando Concha den andra och Malmös bästa soundtrack ”Välkommen till Malmö” med Advance Patrol den tredje.
– Bosse är inte här, konstaterade vi när vi sett matchbollen lämnats över mellan MFF-profiler av olika generationer – men så fel vi hade. Visst var Bosse där. Legendaren som skyr offentligheten sprang in med bollen för att göra en symbolisk avspark och det var mäktigt att se hela Stadion stå upp för honom.
Sen kom flaggtifot, inmarschen och en klack som längtat så efter det här tillfället: att få stå på sin Stadion, sin riktiga fotbollsstadion, i sin branta läktare som bildade en kraftfull ljudvägg i grytan som numera är Malmös stadion. Malmös nya fotbollsstadion.
Jag kom på mig själv att längta efter en match med en bortaklack värd namnet – Örgrytes var ambitiös men bestod inte av mer än något hundratal personer – något för MFF-klacken att möta, en utmanare som kan studsa tillbaka med egna sånger och hjälpa till att skapa den där riktig fotbollsgrytan som är som allra bäst när det finns två motståndare även på läktaren.
Sedan följde en match som det inte var så mycket att säga om egentligen. Åtminstone inte de första åttio minuterna och det av en enkel anledning: Jag kommer ändå inte minnas mycket mer än de sista tio minuterna. Stunden då Agon Mehmeti var på planen. MFF hade visserligen tagit över helt efter sitt ledningsmål, Roland Nilsson sa att han var väldigt nöjd med lagets anfallsspel även innan dess och det skulle inte jag ha varit för Edward Ofere åstadkom inte mycket mer än några löpningar och ett antal snedträffar och Jeffrey Aubynn kunde inte ersätta Daniel Larsson.
Men sen. Den rögade ålen kom in och varje steg han tog brände hål i gräset. En kväll som redan innan hade varit stor och speciell växte ytterligare några dimensioner och blev magisk. Agon Mehmeti såg ut att kunna göra mål varje gång han fick bollen. Han är en måltjuv men inte en sådan som gör de billiga målen, som står på rätt ställe vid rätt tillfälle och petar in dem; han är den sortens måltjuv som visst är på rätt plats men som jobbar sig till ett ännu bättre läge och gör mål som är fantastiskt snygga. 2-0 var ett riktigt klassmål. Och han kunde gjort ett tredje, Agon Mehmeti hade ett skott mot Örgrytes kryss som Nathan Coe precis lyckades tippa över.
Och Stadion sjöng, branten ledde sången och den stannade kvar inne på arenan, den blåste inte bort som på gamla Stadion, den stannade och den ekade och den kan mycket väl vara MFF-klackens bästa någonsin. Tunn som en rögad ål. Ändå så gör han mål.
Mehmetis mål störst av allt
Text: Anja Gatu
Publicerad 13 april 2009 22.08 Uppdaterad 14 april 2009 6.47
Anja Gatu - krönika.
söndag 21 november 2010
Muntlig redovisning i svenska C
När du ska presentera dig och ditt UF-företag är tanken att du vänder dig till samma företag som du har skrivit affärsmail till. Du redovisar för halva klassen och de är också representanter för företaget. Du har fem minuter till ditt förfogande. Det du ska tänka på är:
FÖRE
Fundera på vilka som är dina starka sidor och dina färdigheter; vad kan jag bidra med?
Titta på företagets hemsida. Varför har du valt just detta företag?
Ska du lämna något efter ditt besök - ett visitkort eller något dylikt?
Klä dig snyggt och propert.
Stäng ljud och vibration på mobilen.
UNDER
Var artig, uppmärksam och punktlig.
Ha en positiv attityd.
FÖRE
Fundera på vilka som är dina starka sidor och dina färdigheter; vad kan jag bidra med?
Titta på företagets hemsida. Varför har du valt just detta företag?
Ska du lämna något efter ditt besök - ett visitkort eller något dylikt?
Klä dig snyggt och propert.
Stäng ljud och vibration på mobilen.
UNDER
Var artig, uppmärksam och punktlig.
Ha en positiv attityd.
onsdag 10 november 2010
ERA ETISKA FALL!
Din uppgift är att hitta en etisk frågeställning med en konkret ekonomisk anknytning, och jag är imponerad över hur ni har angripit uppgiften. Dessa ämnen arbetar grupperna med:
Ska alla betala för ett parkeringshus vid stationen i Eslöv? Vem drabbas? Vilka är de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna? Gruppen intervjuar pendlare och kommunalpolitiker.
Fördelar och nackdelar med Spotify – sett ur användarnas intresse men även artisternas och investerarna.
Nedladdning på nätet – laglig och olaglig. Gruppen intervjuar företrädare för Piratpartiet och artister.
Vilka etiska och ekonomiska konsekvenser blir det när Sverige skickar soldater till Afghanistan? Sett ur soldaternas, försvarsmaktens och politikers perspektiv.
Kollektivtrafikens prissättning i och med inköp av nya miljötåg. Vill konsumenter betala? Hur mycket? Vilka värden är viktiga för tågresenärer - miljöaspekter eller komfort? Vilka konsekvenser uppfattar pendlare och representanter för Pågatågen.
Skolmaten i Eslöv. Hur upplever eleverna, serverings- och tillagningspersonalen samt politiker den? Denna fråga kopplas till en aktuell diskussion av matkostnader per elev och den kritik som riktas mot skolmaten på Berga i medier.
Vad innebär 20års gräns på systembolaget för de som är yngre än 20? Vilka ekonomiska konsekvenser kan finnas på denna åldersgräns? Eleverna intervjuar ungdomar under 20 samt representanter för Systembolaget.
Ska alla betala för ett parkeringshus vid stationen i Eslöv? Vem drabbas? Vilka är de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna? Gruppen intervjuar pendlare och kommunalpolitiker.
Fördelar och nackdelar med Spotify – sett ur användarnas intresse men även artisternas och investerarna.
Nedladdning på nätet – laglig och olaglig. Gruppen intervjuar företrädare för Piratpartiet och artister.
Vilka etiska och ekonomiska konsekvenser blir det när Sverige skickar soldater till Afghanistan? Sett ur soldaternas, försvarsmaktens och politikers perspektiv.
Kollektivtrafikens prissättning i och med inköp av nya miljötåg. Vill konsumenter betala? Hur mycket? Vilka värden är viktiga för tågresenärer - miljöaspekter eller komfort? Vilka konsekvenser uppfattar pendlare och representanter för Pågatågen.
Skolmaten i Eslöv. Hur upplever eleverna, serverings- och tillagningspersonalen samt politiker den? Denna fråga kopplas till en aktuell diskussion av matkostnader per elev och den kritik som riktas mot skolmaten på Berga i medier.
Vad innebär 20års gräns på systembolaget för de som är yngre än 20? Vilka ekonomiska konsekvenser kan finnas på denna åldersgräns? Eleverna intervjuar ungdomar under 20 samt representanter för Systembolaget.
ETISKA FALL I EN EKONOMISK VERKLIGHET
De kommande veckorna kommer du och dina gruppmedlemmar att arbeta med era etiska fall (eller ”cases” som de så modernt också kallas). Din uppgift är att:
• formulera en etisk frågeställning kring en verklig situation som har ekonomisk anknytning.
• ta reda på svaret!
• ha kontakt med näringslivet för att få ta del av deras version (vill du utveckla denna del går det bra att till exempel bjuda in representanter).
Alla grupper (som består av 2 – 5 personer) har tio minuter till sitt förfogande för den muntliga redovisningen och alla i gruppen ska aktivt deltaga. I redovisningen ingår:
Att ni presenterar bakgrunden och därmed också er frågeställning. Öppna sedan upp för diskussioner med klassen om vilka svar som kan finnas.
Presentera ert resultat och berätta vilka slutsatser ni drar av det. Finns det någon lösning?
• formulera en etisk frågeställning kring en verklig situation som har ekonomisk anknytning.
• ta reda på svaret!
• ha kontakt med näringslivet för att få ta del av deras version (vill du utveckla denna del går det bra att till exempel bjuda in representanter).
Alla grupper (som består av 2 – 5 personer) har tio minuter till sitt förfogande för den muntliga redovisningen och alla i gruppen ska aktivt deltaga. I redovisningen ingår:
Att ni presenterar bakgrunden och därmed också er frågeställning. Öppna sedan upp för diskussioner med klassen om vilka svar som kan finnas.
Presentera ert resultat och berätta vilka slutsatser ni drar av det. Finns det någon lösning?
ATT SKRIVA AFFÄRSBREV – EN INSTRUKTION
Ett affärsbrev är en formell skrivelse, och det innebär att texten följer ett bestämt mönster, och har ett inriktat syfte. Formella texter är ofta korta och koncisa och språket ska vara ett vårdat vardagsspråk. Reglerna för affärsmail är inte enhetliga men tänk på att ett affärsbrev ska vara:
• klart och logiskt
• kortfattat och exakt
• artigt och uppmärksamt
• överskådligt uppställt
Mottagaren av brevet vill snabbt få ut det viktigaste av innehållet så undvik att vara omständlig. Sedan bör du tänka på din ton som ska vara personlig men formell. Tänk på att disponera texten i stycken för att förenkla läsningen.
Tänk på följande:
• Undvik grafiska inställningar (såsom fetstil, kursiv och understrykningar) eftersom det inte är säkert att din mottagare kan se dem.
• Läs igenom din text för att undvika onödiga slarv- och stavfel.
• Undvik förkortningar
• Tänk på tilltalsord. Ofta förekommer du, men ni är accepterat i många sammanhang.
Skriv mellan 150 och 250 ord, och maila texten till mig: carolina.ignell@eslov.se
Klicka på rubriken om du känner att du vill få ytterligare information eller hitta stora delar av informationen ovan.
• klart och logiskt
• kortfattat och exakt
• artigt och uppmärksamt
• överskådligt uppställt
Mottagaren av brevet vill snabbt få ut det viktigaste av innehållet så undvik att vara omständlig. Sedan bör du tänka på din ton som ska vara personlig men formell. Tänk på att disponera texten i stycken för att förenkla läsningen.
Tänk på följande:
• Undvik grafiska inställningar (såsom fetstil, kursiv och understrykningar) eftersom det inte är säkert att din mottagare kan se dem.
• Läs igenom din text för att undvika onödiga slarv- och stavfel.
• Undvik förkortningar
• Tänk på tilltalsord. Ofta förekommer du, men ni är accepterat i många sammanhang.
Skriv mellan 150 och 250 ord, och maila texten till mig: carolina.ignell@eslov.se
Klicka på rubriken om du känner att du vill få ytterligare information eller hitta stora delar av informationen ovan.
tisdag 9 november 2010
FÖRELÄSNING FRÅN CIVILEKONOMERNA
Direkt efter novemberlovet välkomnades ni tillbaka med en Transferföreläsning (det var kanske lite överraskande...) från civilekonomernas ombudsman Sören Lundgren. Ämnet som var ”etik och moral enligt civilekonomernas riktlinjer” engagerade.
Tidigt gjorde Lundgren en distinktion mellan etik – vad någon tycker – och moral – vad någon gör. Han etablerade begreppen i mångt och mycket är individuella. Till grund för föreläsningen var:
• aktuella whistleblowers
• historiska whistleblowers i Sverige och vad de resulterat i (till
exempel Lex Maria)
• en studie i British Journal of Medicine som pekar på det bistra öde
som möter whistleblowers. (Av 35 sades 10 upp, 10 uppmanades att
säga upp sig och 10 blev sjukskrivna eller förtidspensionerade. 17
av de 35 övervägde självmord).
• en diskussion av etik, moral och civilkurage.
• den svenska kungens respektive Berlusconis moral.
• en diskussion av korruption och mutor – i Östeuropa och Asien och i
Sverige.
• eleverna fick också möta verkliga etiska problem i näringslivet
beträffande drogtest och representation.
• avslutningsvis konstaterade Sören Lundgren att verkligheten i
kommunen faktiskt delvis avspeglas i Starke Man!
Tidigt gjorde Lundgren en distinktion mellan etik – vad någon tycker – och moral – vad någon gör. Han etablerade begreppen i mångt och mycket är individuella. Till grund för föreläsningen var:
• aktuella whistleblowers
• historiska whistleblowers i Sverige och vad de resulterat i (till
exempel Lex Maria)
• en studie i British Journal of Medicine som pekar på det bistra öde
som möter whistleblowers. (Av 35 sades 10 upp, 10 uppmanades att
säga upp sig och 10 blev sjukskrivna eller förtidspensionerade. 17
av de 35 övervägde självmord).
• en diskussion av etik, moral och civilkurage.
• den svenska kungens respektive Berlusconis moral.
• en diskussion av korruption och mutor – i Östeuropa och Asien och i
Sverige.
• eleverna fick också möta verkliga etiska problem i näringslivet
beträffande drogtest och representation.
• avslutningsvis konstaterade Sören Lundgren att verkligheten i
kommunen faktiskt delvis avspeglas i Starke Man!
tisdag 2 november 2010
Svenska C: instruktioner för muntliga och skriftliga uppgifter
1) Formellt email i form av affärsbrev där du presenterar ditt UF-företag
Syfte: Att väcka intresse för företaget och dig.
Målgrupp: En person i ett företag som skulle vara intresserad av en investering/satsning.
Omfång: Mellan 100 och 300 ord.
2) Muntlig presentation av ditt UF-företag till den person som du skickade ditt formella email till.
Syfte och målgrupp är självklara. Omfång är cirka fem minuter.
Syfte: Att väcka intresse för företaget och dig.
Målgrupp: En person i ett företag som skulle vara intresserad av en investering/satsning.
Omfång: Mellan 100 och 300 ord.
2) Muntlig presentation av ditt UF-företag till den person som du skickade ditt formella email till.
Syfte och målgrupp är självklara. Omfång är cirka fem minuter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)