Denna fråga är förmodligen uppenbar för flertalet av er, men det gäller att känna till texttyperna när ni skriver nationellt prov. Läs därför texten nedan som är hämtad från "Svenska Dagbladet" och leta efter de drag som är typiska för ett debattinlägg.
Stort stöd för upphovsrätt på nätet
Åtta av tio svenskar tycker att upphovsrätten ska gälla även på internet och många är villiga att betala för kultur på nätet, visar en ny undersökning. Nu måste bredbandsbolagen sluta ducka om fildelningen, skriver företrädare för det nya nätverket Kulturskaparna.
I dag tar vi kulturskapare vårt ansvar för kulturen på internet och lanserar Kulturskaparna, ett unikt nätverk av fler än 50000 författare, bildkonstnärer, musikskapare, skådespelare, artister, regissörer, musiker och journalister.
Vi ger röst i debatten åt de människor som skapar en stor del av det material som sprids via internet.
Internets utveckling innebär att resultatet av kulturskapares arbete sprids och används i en aldrig tidigare skådad omfattning. Vi deltar i ett världshistoriskt språng, som bara kan jämföras med framväxten av skriftspråket och boktryckarkonsten. Det är en fantastisk utveckling. Vi är övertygade om att internet långsiktigt innebär starkt förbättrade villkor för produktionen av kultur och kunskap. Men denna ljusa framtid kommer inte av sig själv.
Vägen till ökad kulturell mångfald och kvalitet innehåller utmaningen att även omvandla det ökade kulturanvändandet till inkomster som kan lägga grunden för framtidens kulturskapande. Den olagliga fildelningen av text, musik och bild innebär att det blir svårare för kulturskapare att få betalt i proportion till användningen av deras verk.
Det försämrar villkoren för såväl dem som ska skapa framtidens hitlåtar, bästsäljare och biosuccéer, som för dem som tänjer på kulturens gränser för en smal men entusiastisk publik.
Av debatten i bloggosfären, på debattsidor och i de politiska partierna är det lätt att få intrycket att allt fler ifrågasätter upphovsrättens legitimitet på internet. Bland allmänheten har dock en överväldigande majoritet motsatt uppfattning.
I en Sifo-undersökning som vi har gjort svarade hela 81 procent av de 1000 tillfrågade ja på frågan om de tycker att de som skapat exempelvis texter, bilder, filmer och musik ska få ersättning när deras material används via internet.
Vi tror att förklaringen delvis ligger i en rättviseuppfattning: den som skapat något ska få betalt för det. Men det viktigaste argumentet handlar om den självklara insikten att det blir mer och bättre kultur om det går att få betalt för jobbet. De inkomster som upphovsrätten ger våra medlemmar innebär i många fall skillnaden mellan att kunna utöva ett konstnärligt yrke och att istället göra något helt annat.
Det massiva stödet för upphovsrätten bland allmänheten visar således att debatten borde handla om hur upphovsrätten ska fungera på internet – i stället för om den alls ska gälla.
Lösningen på fildelningsfrågan är inte i första hand polisiär. Vi i Kulturskaparna är överens om att en ensidig satsning på kontroller, som kan uppfattas vara integritetskränkande, inte är en hållbar väg.
Så hur ska vi istället göra för att vända den utveckling som innebär att en bild, en text, en låt eller en film på nätet behandlas som gratis allmängods?
Vi i Kulturskaparna tar nu vårt ansvar genom att ställa oss och våra rättigheter till förfogande. Vi förespråkar en rad olika lösningar som bygger på avtal och licenser, exempelvis nya avtalslicensmöjligheter i upphovsrättslagen och lagliga streamingtjänster.
Allmänheten visar i vår undersökning sitt ansvarstagande genom att efterfråga fler och bättre lagliga tjänster (77 procent) och tydligt uttrycka sin vilja att betala för kultur på internet. Mer än 70 procent av de tillfrågade vill kunna betala direkt på nätet eller via sin bredbandsfaktura. Betalningsviljan är jämn och hög i alla åldersgrupper. Allt detta borde borga för en ljus framtid för såväl konsumenter som kulturskapare och entreprenörer.
Men den hotande faran är att internetmarknadens kommersiella aktörer agerar långsamt och kortsiktigt. Såväl bredbandsoperatörer som andra nätentreprenörer borde arbeta intensivt för att få stopp på illegal verksamhet och ta fram tjänster med ett varierat och omfattande kulturutbud, i enlighet med vad deras kunder efterfrågar.
Istället ser vi med förvåning hur till exempel Comhem och Telia är närmast ointresserade av att skapa förutsättningar för alternativ till den illegala fildelning som pågår i deras nät. De duckar för frågan och lägger ansvaret för problemen i knäet på sina kunder. Därigenom riskerar bredbandsleverantörerna på allvar konsumenternas framtida tillgång till ett rikare och bättre kulturutbud på internet.
Kulturskaparna vill vara en stark röst för kulturen i diskussionen om hur ord, bild och musik på nätet ska licensieras och finansieras. Vi kommer att föra debatten på alla tänkbara arenor och vi stärks av att även svenska folket förstår värdet av att kulturskapare får betalt när deras arbete används.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar